Lite bilder på bland annat hundar och grabben.

Det börjar med en bild på Gibson och en på Kaxa som i Luleå hittade en sten som man kunde använda som utkikspost. Båda turades om med att använda den. Var ju bara tvungen att fota det såg så korkat ut.

Vox som valp, inte för att han är så gammal nu heller. Inte stor heller för den delen.

Han är mitt nyförvärv. Blandning mellan; Mor: Bordercollie/Lapsk vallhund Far: Bordercollie/Shäfer. Han är såååå gullig och klok. Får se vad det bli av honom... soffvovve antagligen om jag känner mig själv rätt.

Sist men inte minst har vi Pontus som gör en stolt... En morgon som Stefan lyckades fånga på bild.

Pontus kommentar: 

"HÅRDROCK"

Jag hoppas verkligen att man börjar må bättre snart det här börjar bli så satans jobbigt.

Konstant värk, illamående som kommer och går med jämna mellanrum, ångest attacker som dyker upp när man minst anar och orolig mage/stressmage.

Jag vill börja må bra och få bli mig själv igen.

Sedan tänker jag hela tiden att jag inte ska ta åt mig av vad andra tycker och tänker om mig men jag kan ju inte låta bli. Antagligen för att jag inte mår bra just nu.

Jag måste tuffa till mig igen så man blir lite mer sig själv.

Och när jag tidigare idag fick börja förklara mig när jag hade börjat blogga igen kände jag hur alla taggarna åkte ut.

Det här är min sida där jag skriver hur jag känner, mår och tycker och tänker, det har inte speciellt många med att göra.

Eller har jag fel kanske. Jag vill kunna skriva av mig på något sätt och här kan man få lite kommentarer av vännerna också vilket jag uppskattar.

Vänner som är bra ska man vara riktigt rädd om det är ju inte så att de växer på träd direkt.

Morgondagen på jobbet hoppas jag blir lugn så jag kan slippa ha så himla ont i kroppen.

Mina handleder är ju också säck har haft ont och värk i dem jag vet inte hur länge nu.

Nu ids jag inte klaga mer vi höres och synes.

Aldrig är man nöjd... Nu är det för kallt och för någon vecka sedan så klagade man över att det inte var någon riktig vinter för att det var alldeles för varmt.

Tror aldrig man kommer vara nöjd.

I övrigt har det varit en mördande dag på jobbet, min sjukdom håller på spöka igen. Värk i hela kroppen och en brännande känsla i huden vid beröring. Man är ju inte direkt sugen på att jobba när man mår så.

Och inte nog med det så mår jag svin dåligt i övrigt också. Det är inte lätt, men det är bara att försöka hålla skenet uppe och kämpa på. Det blir bättre någon gång det vet jag.

Det är tur man har Pontus som gör att man håller sig vid medvetande i alla fall. Även om han kan vara lite jobbig ibland, men det kan man leva med.

Puss och kram nu ska jag gå och försöka vila upp min stackars fibro kropp....